Makarna Eriks och Kristinas gravsten vid Ny kyrka. Båda dog av ålderavtyning enligt död- och begravingsboken.
Lungsoten tog flest liv
Lille Olof Arvid på Höglunda blev två år gammal. Han drabbades av lunginflammation och dog mitt i sommaren 1910. Han var son till Botolf och Amalia Lundeby. Barnet begravdes vid Ny kyrka den 14 juli. Olof Arvid var ett av många barn i Brevik som inte fick uppleva skolstarten. Mellan år 1800 och 1949 dog 46 barn i Brevik mellan noll och sex år. Det framgår av död- och begravningsböckerna i Ny socken.
Barnadödligheten var länge ett stort problem i Brevik. Numera är det få barn i förskoleåldern som avlider. Mellan 1950 och 2008 har inget barn mellan noll och sex år avlidit, medan var femte avliden i Brevik mellan 1800 och 1949 var ett barn i denna ålder.
KIKHOSTA VANLIG SJUKDOM
Vad som orsakade barnens död varierade, i många fall har prästen enbart noterat – okänd barnsjukdom. År 1800 dog treårige Erik i halsfluss, år 1801 Marta tre år i magplågor och 1804 Kjerstin fyra år i mässling. Kikhosta var en vanlig sjukdom på 1800-talet, tre barn dog med den diagnosen noterad i död- och begravningsböckerna. De var Stina 1821, Kajsa 1822 och Anders 1848.
DÖDSORSAK ÅLDER
Många äldre som avled fick ingen diagnos noterat. De dog kort och gott av ålder eller åldersbräcklighet. En annan beskrivning för det här var vanlig i kyrkböckerna – åldersavtyning.
I Brevik på 1800-talet blev inte många 80 år gamla. I jämförelse med perioden 1950-2008 då 36 % av de som avlider var 80 år eller mer, var endast 19 % i samma ålder i perioden 1800-1899.
Medellivslängden har också ökat kraftigt, mellan 1950-2008 var den i Breviks båda hemma 76 år medan den i perioden 1800-1899 var 50 år. Mellan 1900 och 1949 var den 54 år.
LUNGSOTEN TOG FLEST LIV
Vilken var den vanligaste dödsorsaken? För hela perioden var det lungsoten eller tuberkulosen som skördade flest offer. 24 personer dog i denna fruktade sjukdom och det innebar var tionde avliden. Definitionerna varierar från bröstsjukdom, lungsot och tbc.
Vanlig dödsorsak var också feber, 10 av de 236 som dog denna period har fått denna diagnos. Det kunde vara febersjukdomar av olika slag. Kräfta eller cancer tog sju liv och vattusot, som innebär vattensamling i kroppen vanligen på grund av hjärtsvikt, också sju dödsfall.
Mera ovanliga dödsorsaker i Brevik var sockersjuka, gikt och njursjukdom. Noteras kan att olyckor tog tre Breviksbors liv. Bl a omkom 64-årige Ragnar Gustafsson efter att ha fällt ett träd över sig år 1976. En trettonårig flicka innebrändes 1930 i samband med att Hildelund eldhärjades.
Två personer begick självmord och tre drunknade.
OSÄKERHET
Det finns en betydande osäkerhet i den här statistiken. Det var ofta inte en läkare som beskrev diagnosen, utan anhöriga och prästen i socknen. Dessutom saknas uppgifter om dödsorsak i alla noterade dödsfall efter 1927, i alla fall i de uppgifter som är offentliga. Det innebär att 74 av de totalt 236 dödsfallen saknar angivelse av dödsorsaken.
