När elen kom till byn

 

Trettondagen år 1919 var en stor dag i Brevik. Då släpptes den första elen på och för första gången kunde elektriska lampor lysa i byn. Och ljuset kom från Wagge där godsägaren Ragnar Ekman hade installerat en turbin på 25 hästkrafter som nu producerade elektricitet. Redan 1917 försörjde det lilla kraftverket boningshuset i Wagge med både ljus och värme. Nu stod enorma möjligheter för bygderna Ottebol och Brevik inför dörren. Men också en hel del problem.

 

Redan vid förra sekelskiftet hade flera vattenkraftsanläggningar tagits i bruk bl a i Brättne, Jössefors och Kroppstadsfors. Men den elektricitet de producerade räckte bara till industrierna på plats. Följaktligen fanns det inget intresse att producera el via ett lågspänningsnät till privata hushåll.

 

Det fanns hopp om att ett vattenkraftverk i Dalsälven i Sten skulle lösa problemet med elförsörjningen i socknen och i Ottebol skapades en teckningslista 1917-18 där det noterades intresse att få el till 375 lampor i hemmanen Ottebol, Skattebol, Kyrkebol och Hungarsvik.

 

Men projektet i Sten blev aldrig av.

 

I maj 1918 skapades en andelsförening – Wagge elektriska andelsförening och nu tog planerna fart.

 

BREVIKSBÖNDERNA BYGGER KRAFTLEDNING

Bönderna i Brevik anmälde nu intresse att gå in i projektet, men föreningen var tveksam till om elen skulle räcka. Men trots farhågorna, redan den 14 juli samma år kom dock beskedet att Brevik kunde få vara med.

 

Villkoret var dock att bönderna där byggde en högspänningsledning mellan Ottebols gård, över Tanderudshöjden och ner till Brevik.

 

Och så kom ett halvår senare det magiska tillfället – elen kunde kopplas på. Både Ottebol och Brevik hade fått elektriskt ljus.

 

Men Wagge-elen var ingenting att skryta med, man hade varit alltför optimistisk vid beräkning av den lilla kraftstationens effekt. Visst hade byarna fått ljus, men elen ville inte räcka till för en jämn förbrukning.

 

Störst var problemen vid helgerna. Situationen förbättrades succesivt och i slutet av 1919 hade föreningen skapat en taxa för motorkraftsanvändning.

 

 

 

 

Forsen vid Wagge och den förmodade kraftstationen som gav Ottebol och Brevik El på 1920-talet

 

 

 

BILLERUD TAR ÖVER

I maj 1935 beslutade föreningen att införa mätare ute hos kunderna, men det kostade stora pengar.

 

Nu dök Billerud upp som intressent och 1937 övertar bolaget högspänningsnätet. Avtalet skulle gälla fram till 1959. 1950 köpte bolaget hela distributionsnätet och betalade för det 27.302 kronor.

 

BREVIKSBOR SOM KÄMPADE

Hur utvecklingen såg ut med elektrifieringen av gårdarna i Brevik framgår inte av den historiska redovisning som Vagge elektriska andelsförening skrev när föreningen las ner 1950.

 

Några Breviksbor är värda att nämna i sammanhanget. De är Nils Svensson på Lövåsen, Anders Larsson i Framstuga och Nils Håkansson i Sydstuga. De deltog vid olika tider i styrelsearbetet i elektricitetsföreningen.

 

Källa: Artikel skriven av Sören Olsson i skriften Bygda vår. Utgiven hösten 2012 av Ottebols Bygdeforskare.