Menig och officer i modell 1845. Ur Värmlands regementes historia 1617-1950
Soldattorpet i västra Brevik
(Uppdaterad 2012-12-18)
I slutet av 1600-talet införde Karl XI det Yngre indelningsverket. Nu kopplas rekryteringen av soldater till jordägandet. Varje hemman skulle ställa upp med en soldat och det var hemmanets bönder som skulle svara för att det blev gjort. Hemmanet motsvarade en rote.
Eftersom det fanns två hemman i Brevik skulle byn ställa upp med två knektar, följaktligen fanns från slutet av 1600-talet två soldattorp. Ett av dem finns kvar, det är soldatbostället i östra Brevik, där Lennart Vestlund bor idag. Men av soldattorpet i västra Brevik finns bara en tydlig torplämning. Torpet försvann av allt att döma i början av 1900-talet när den indelte knekten inte längre behövdes. Torpet låg i det som idag betecknas som Nygårdshaget. 1908 sålde hemmanets bönder soldattorpet till Anders Olsson i Väststuga. Enligt köpebrevet betalade han 1.200 kronor.
Till detta ska tilläggas att Tostebol i vår närhet länge utgjorde ett kaptensboställe.
NÄRKE-VÄRMLANDS REGEMENTE
Knektarna från Brevik har tillhört antingen Närke-Värmlands regemente eller från och med 1812 Värmlands regemente.
De äldsta uppgifterna om knektarna i Brevik västra är svåra att tyda på grund av den svårlästa handstilen i de olika dokumenten.
De dokument som kan berätta om soldaterna i Brevik är dels den så kallade Generalmönstringsrullan och dessutom de vanliga Husförhörslängderna. Brevik västra betecknas i militära sammanhang som Rote 30 och Rote 64.
DE FÖRSTA KNEKTARNA
Med en viss osäkerhet kan vi konstatera att hemmanet Brevik Västras första soldat i det yngre Indelningsverket var Knut (ev Lars) Nilsson Brehman. Han återfinns i Generalmönstringsrullan från 1698. Han ska ha tjänstgjort till 1712. 1716 antogs knekten Nils Jacobsson Breman vid Jösse kompanis andra Corporalskap. Han kom att tjänstgöra i minst 30 år: Nils var född omkring 1698.
Nästa uppgift i Generalmönstringsrullan, som är hyfsat tydlig, handlar om knekten Håka Breman (född 1734 i Älgå). Han antogs 1755 vid Jösse kompani. Håka blev korpral och vid mönstringen år 1777 hade han tjänstgjort i 22 år. Håka Bremans hustru på soldattorpet var Karin Andersdotter (född 1737 i Arvika. Tillsammans fick de fem barn:
Anders född 1763
Kjerstin född 1765
Per född 1776
Brita född 1770
Nils född 1781
Enligt lite svårtydda anteckningar skulle sonen Anders också ha blivit soldat. I torpet fanns också dottern Kjerstins oäkta son Olof född 1788.
STUPAR I FINLAND
Håka Breman stupar i Finland 1789 under Gustaf III:s krig mot Ryssland. Han ersätts enligt uppgift i Generalmönstringsrullan från 1792 av korpralen Anders Bryntesson Breman som dock avlider under hemmarschen från Finland 1790. Han ersätts av Sven Örjansson Breman som antagits som soldat 1774.
Anders Bryntesson Breman var född 1749 i Hungalsvik. Hans hustru var Anna Ersdotter född 1748 i Arvika. De får två barn:
Olof född 1780
Per född 1783
Sven Örjansson Breman var född 1750 och hans hustru var Kjerstin Larsdotter född 1755 i Grava socken. De får två barn:
Maria född 1785
Anders född 1789
1802 efterträddes Sven Örjansson Breman av Anders Gustavsson med soldatnamnet Breman. Han tog avsked 1819 hade enligt notering i Husförhörslängden 1817-1821 tjänstgjort utmärkt väl. Han fick också medalj för trogen tjänst vid Drottningholm enligt anteckning i Generalmönstringen vid Närke-Värmlands regemente år 1805.
Anders Gustavsson föddes 1766 i Skattebol. Han flyttade till Brevik från Kroppstad när han blev knekt. Anders hustru var Karin Persdotter född 1777 i Ny församling. De fick nio barn:
Soldaten och hans hustru
Så här kunde soldaten och hans hustru i Brevik västra ha sett ut. Soldaten tillhörde Jösse kompani vid Värmlands regemente. Paret på bilden hittade vi på Sågudden vid julmarknaden 2014. De fanns i det soldattorp som flytttades från Kärrsmossen till Sågudden 1944. Torpet betecknades som Soldattorp nr 78 Kärrsmossen.
Kompanichefen vid Jösse kompani 1876 majoren Wentzell Octavius Falk. Källa: SVAR
Anders född 1795
Anna född 1796
Cajsa född 1800
Marta född 1805
Maria född 1808
Pehr född 1812
Stina född 1815
Britta född 1818
Gustav född 1823
Sonen Anders noteras som ofärdig. Han hade problem med ett ben. Marta flyttar 1919 till Olebyn och systern Maria till Ottebol 1822. Marta avlider 1869 i rosfeber. Stina flyttar från Brevik 1821, vart är inte känt. Sonen Gustav flyttar 1840, också här är det okänt vart han flyttar.
Anders Gustavsson Breman avled 1838 och hans hustru 1840. Dödsorsaken för Anders uppges vara Vattusot, en form av sjukdom där vatten samlas i kroppen. Orsaken kan till exempel vara hjärtsvikt.
NY KNEKT
Olof Bengtsson Breman (född 1793 i Köla) blir näste soldat på soldattorpet i Nygårdshaget. Han tjänstgör vid Värmlands Regemente mellan 1820 till 1835. I slutet av perioden var han sjuklig och blev efter tjänstgöringen torpare vid något av torpen i Brevik. Han gifte sig först med Kjerstin Persdotter (född 1787 i Eda). Hon avled dock 1824 och Olof gifte om sig samma år med Anna Andersdotter (född 1783 i Ny)
I första äktenskapet fick Olof och Kjerstin tre barn. De två sista var tvillingar och Kjerstin dog efter nedkomsten. Tillsammans med Anna Andersdotter fick han en dotter:
Märta född 1819
Anders född 1824
Per född 1824
Stina född 1827
VOLONTÄRER AVLÖSER
Nu kommer en period då olika volontärer avlöser varandra som knektar vid roten. Det är inte sannolikt att de flyttade till soldattorpet under sin volontärtjänstgöring. Ingen av dem återfinns i husförhörslängderna under de aktuella åren.
1836 antas volontären Axel Magnus Öberg (född ca 1817). Han befordras till furir 1838 och flyttas till Livkompaniet. Han efterträds av Nils Olsson (född ca 1817) som befordras till furir 1843. Samma år antas Olof Wästman som volontär och året efter, alltså 1844 antas Carl Johan Lundberg. Han tar avsked 1850.
Alfred Leopold Rolén (född 1832 i Prästgården i Ny sn) antas 1850 som volontär. 1854 befordras han till furir och förflyttas till Nordmarks kompani. Han efterträds då av Julius Lundberg som tar avsked kommande år.
Näste volontär är Leonard Sebenius (född 1839 i Gillberga). Han antas1855 och blir befordrad till furit 1858. Han flyttas då till Livkompaniet. Den siste volontären är Johan Nicolaus Gyllström som antas 1858 och tar avsked 1861.
FÅR SPARKEN
Johannes Jonasson Breman började tjänstgöra som soldat 1861. 1867 kommenderas han till Karlstens fästning på Marstrand. 1878 avskedades han från regementet på grund av att han misstänktes för stöld. Han dömdes i mars samma år till fem månaders straffarbete för "första resan stöld".
Kerstin Nilsdotter (född 1834 i Köla) var Johannes hustru. Hon hade en oäkta dotter:
Maria Andersdotter född 1857
Johannes och Maria fick fyra barn:
Anna född 1865
Nils född 1867
Karin född 1870
Johan född 1878
Anna flyttar 1880 från Brevik. Avlider 1949 i Olebyn. Nils avlider i Sundsvall 1959.
Johannes flyttar 1911 till Olebyn där han avlider 1912. Hustrun Kerstin dog 1875 i Barnsäng.
SISTE SOLDATEN
Nils Pettersson Lundén blev västra Breviks siste indelte soldat. Han antogs 1878 vid Värmlands regemente, gick förberedande underbefälsskola 1880 och underbefälsskola 1883.
Anledningen till att den siste soldaten inte tog soldatnamnet Breman var att han inte ville förknippas med sin avskedade och straffade företrädare. Därför accepterade regementet att han fick soldatnamnet Lundén.
Nils gifte sig 1887 med Marta Johannesdotter (född 1858 i Ny) och de fick ett barn:
Karl Agnar Lundén född 1891.
Familjen flyttade 1907 till Bostället i östra Brevik. Hustrun Marta avlider där 1917, medan Nils Pettersson Lundén dör 1941.
Sonen Karl Agnar Lundén, som nu kallar sig Lundin, avlider på Bostället 1957.