Ur Husförhörslängden för Brevik västra 1873-1880. På den här sidan finns de personer i byn som inte hade något eget boende. De var backstugesittare, löspigor och rotehjoner. Det var bland den gruppen Breviksbor som de flesta oäkta barnen fanns.

Oäkta barn i Brevik

Elva procent av de barn som föddes i Ny församling vid 1870-talet var oäkta. Det skriver församlingens präst Per Leopold Eldin i en rapport till Karlstads stift. Och prästen var bekymrad över läget i socknen. Födda barn utanför äktenskapet var resultatet av ett osedligt leverne. Kyrkan bevakade sedligheten hårt och dokumenterade också om barn var avlade innan föräldrarna var gifta.

Kyrkan makt var betydande över folk på 1800-talet. Det handlade bl a om att bevaka sedligheten hos socknarnas invånare. Därför bokfördes födslar utom äktenskap i husförhörslängderna som "barn födda oäkta."

FADER OKÄND
I de båda hemmanen i Brevik föddes under åren 1831-1839 fyra barn som oäkta.  Maria Andersdotter hade 22 år gammal år 1930 fött sonen Johannes,  men faderns namn nämns inte i prästens anteckningar. De båda flyttade från Nytorpet i västra Brevik, sannolikt nuvarande Nygård, när sonen var fyra år gammal.

Anders Andersson var född oäkta i Olebyn 1826 av pigan Cajsa Andersdotter. Vid tio års ålder flyttar sonen till Brevik där han bor som inhyses hos den tidigare soldaten Anders Gustafsson Breman och hans hustru Karin Persdotter. Mamman flyttar samma år till Gunnarskogs socken. Det kan misstänkas att hennes hälsa inte var så bra, för fem år senare, den 10 september avlider hon.

FEM OÄKTA BARN
I husförhörslängderna från tiden 1873-1880 noteras fem oäkta barn. Pigan Kajsa Olsdotter hade tre av dem, Anders född 1868, Nils Johan född 1871 och Olof född 1878. Det finns i husförhörslängden för de aktuella perioden inga uppgifter om var hon arbetade som piga. Hon betecknades som Lös piga, och det innebar sannolikt att hon inte hade något fast avtal om arbete som piga.

Oäkta barn var de som föddes utanför äktenskap och där fadern var okänd, men kyrkan hade också kontroll på om det hade gått mindre än nio månader mellan giftermålet och ett barns födsel. Om så var fallet hade paret begått s k kransbrott[1] och följden blev att mannen fick betala böter till kyrkan. I Ny socken uppgav prästen 1869  i sin rapport till Karlstads stift 1869 att 43 procent kransbrott hade begåtts.

Barn som var födda som oäkta hade fram till 1866 ingen arvsrätt efter modern, men sedan ändrades lagen så att barn fick viss arvsrätt efter sin mor. Arvet fick dock inte inkräkta på den arvslott som skulle gå till barn födda inom äktenskapet. Först 1970 fick barn födda utanför äktenskapet full arvsrätt efter båda föräldrarna.[2]

LÖNSKALÄGE
Sexuellt umgänge före eller utanför äktenskapet kunde före 1810 dömas i domstol för s k lönskaläge eller lägersmål. Efter 1810 dömdes kvinnorna först efter tredje förseelsen. 1864 upphör lagen om lönskaläge.[3]

Även efter år 1900 noterade prästerna i sina Församlingsböcker födsel av oäkta barn. I Ny sockens församlingsbok 1900-1910 över de båda hemmanen i Brevik finns två oäkta barn noterade. Julius Karlsson uppväxt i torpet Nybröta och i Nordstuga var född oäkta år 1888. Hans mor var Kerstin Olsdotter född 1856.

Helga Teresia Andersson född 1902 var det andra oäkta barnet. Hennes mor var Lisa Maria Andersdotter och hon arbetade som inhyses piga någonstans på gårdarna i östra Brevik.

VAD HÄNDE SEN
Kajsa Olsdotter och hennes tre söner Nils Johan, Olof  och Karl flyttar i slutet av 1886 till Köla där Kajsa blir piga i Skarbol. Sonen Nils Johan får som 17-åring plats som dräng vid Prästgården i samma socken. Året efter flyttar han tillbaka till Skarbol men i slutet av 1892 får han tillstånd att lämna riket och i maj 1993 emigrerar han till Arvika.  Han åkte från Christiania med fartyget Norge och målet var Chicago. Sedan slutar spåren efter Nils Johan Olsson.

Pigan Kajsa Olsdotter fortsätter en tid som piga i Skarbol, men i perioden 1906-1927 är hon noterad som understödstagare. I november 1928 avlider hon på Noresund 84 år gammal.

Text: Kjell Gustafsson
------------------------------------------------------------------------------
Fotnot:
[1] Värmlandsanor 2001:1 - Roland Kihlstadius: Kyrkotagning, kransbrott, kyrkoplikt...
[2] Värmlandsanor 2013:4 - Annelie Bihl och Karin Wiik: Utomäktenskapliga barn och okända fäder.
[3] Värmlandsanor 2013:4 - Annelie Bihl och Karin Wiik: Utomäktenskapliga barn och okända fäder.