Telefonerna i Brevik
(Uppdaterat 2014-01-24)

1937 skrev Kungliga Telegrafstyrelsen avtal med Gustav Vestlund på Lycka om att få hyra ett rum för en telefonväxel. Därmed skulle Brevik och Hälle som en av de första byarna i Värmland få en automatiserad telefonväxel. När de två byarna fick de allra första telefonerna har vi ännu inte kunnat utröna.

I telefonkatalogen för Arvika år 1923 finns fyra abonnenter i Brevik. De får av allt döma dela på numren.

Albin Foss på Nygård nr 34A
C W Brandel i Väststuga 34B
Nils Olsson i Hälle 34C
Olof Jansson i Nystuga 35 B
Botolf Lundeby på Höglunda 35 C

I katalogen för 1930 finns samma abonnenter i Brevik som sju år tidigare.

Hos Berit Andersson i Graf får jag bläddra i några yngre telefonkataloger, den äldsta från 1945. Sedan ytterligare en från 1947 och en från 1949. Nu klarnar det hur många abonnemang som fanns i Brevik och Hälle i slutet av 1940-talet.

Här finns noterat att Värmlands Brevik, som byn kallades i telefonsammanhang, hade 14 telefoner år 1945, alla utrustade med fingerskiva.

ABONNENTERNA 1945
10 Ole Hansson, Olesberg
11 Birger Högberg Tostebol
12 Nils Håkansson Sydstuga
13 Gustav Westlund Lycka
14 Ole Brekke Öststuga
15 Bröderna Bryntesson Hälle
16 Albin Foss Solvind


17 C W Brandel Väststuga
18 Nils Olsson Hälle
19 Olof Jansson Nystuga
20 Ragnar Byberg Björkliden
21 Johan Olsson Hälle
22 Agnar Lundin Bostället
23 Edvin Nilsson Änga

1947 tillkommer tre abonnenter och en flyttar från byn – Olof Jansson i Nystuga. De nya var:

24 Hilding Axelsson Lundaby
25 Lars Brandel Nyback
26 David Rönning Höglunda

1949 hade Lars Brandel på Nyback sagt upp sin telefon.

FÖRESTÅNDARE
Föreståndare för telefonerna i Brevik och Hälle var Ole Hansen på Olesberg och där fanns också en telefon som kunde användas av allmänheten. På vägkanten vid Olesberg fanns en skylt som pekade in mot huset. Där stod det ”Telefon”.

Den automatiska telefonstationen på Lycka fick då och då besök av en tekniker från Televerket, eller Kungliga Telegrafstyrelsen som det ursprungligen hette. På 1950-talet var det Knut Hasselrot från Åmotfors.

Gustav Vestlund fick inte några stora pengar för att han hyrde ut ett rum för växeln, endast åtta kronor i kvartalet och avtalet med honom var skrivet på 20 år.

I mitten på 1960-talet sade Ragnar Gustavsson som då ägde Lycka upp avtalet med Televerket. Därefter flyttade Televerket sin station till området utanför slaktboden.