Välbesökt träff på Höglunda

Brevik Förr i Tia flyttade till gården Höglunda vid vårt senaste månadsmöte. Det blev rekordmånga som mötte upp - 27 deltagare. Det var ägarna till Höglunda Helena och Lars Hellström som bjudit in oss.
- Lyckat blev det! Lars var nöjd med arrangemanget som inleddes med en rundvandring på gården. Bland annat besöktes en liten lämning efter en byggnad norr om gården.

- Det kan ha varit en smedja, trodde någon av besökarna. Bagarstugan och flera av uthusen fick också besök, i huvudsak av de manliga deltagarna.

Därefter bjöd Lars och Helena på fika med både smörgåsar och kaffebröd.

En redovisning av de som bott på gården sedan den byggdes på 1850-60-talet svarade Kjell Gustafsson för

Uppdaterad 2016-05-02

Höglundabilder (se ovan)
Kjell Qvarnström berättade livfullt om den tid han bodde på Höglunda. Familjen var arrendatorer här mellan 1949 till 1955.
Olika bilder och dokument från Höglunda lockade också besökarnas intresse.

Ebba  vid kaffebordet i sitt hem 2014. Ebba vid kaffebordet i sitt hem 2014.

Ebba 100 år

Ebba Christoffersson har fyllt 100 år. Hon har varit Breviksbo sedan  mitten av 1970-talet, men har sina rötter i Danmark.

Ifjol flyttade hon till Solgården i Sulvik, men har huset kvar i Brevik. När hon den 27 mars fyllde år - blev hon rikligt uppvaktad. Läs mer om Ebba genom att klicka här.

Vi summerade 2016

Från piga till industriarbetare var temat för vår sista träff 2016. Flera av de närvarande vid träffen berättade om deras föräldrars övergång från arbete i hemmet till industrianställningar.

Dessutom fanns flera som själva hade upplevt att vara pigor.
- Jag var väl i praktiken piga,men kallades för hembiträde. Ibland barnflicka, berättade Tone Gustafsson som på 1960-talet arbetade hos familjen Hall på Anneborg.
- Och jag jobbade hos familjen Ström i Väststuga, berättade Kerstin Håkansson. Det var på 1950.talet

Vid träffen summerade vi våra erfarenheter av höstens träffar och försökte blicka fram mot nästa års verksamhet.
- Jag ska fortsätta att videodokumentera äldre Breviksbor, berättade Kjell Gustafsson.
Höstens träffar har varit välbesökta. Antal närvarande har varierat mellan 15 och 20.
- Det får vi vara nöjda med, men jag noterar med viss besvikelse att vi inte når så många av de yngre Breviksborna

Vårens sista pogram var en utflykt i Brevik. Femton  personer deltog i träffen.
Vi besökte först den hoppbacke som på 1950-talets slut byggdes av ungdomarna i byn. Den låg strax norr om Lundaby. 

Några av oss som deltog hade egna erfarenheter av backen. Sune Håkansson, Olle Nilsson och Kjell Gustafsson.

- Jag tror att jag hoppade åtta meter, det var inte så lysande, berättade Kjell.

- Det var Bror-Ove Smolman som hoppade längst.Om jag inte minns fel var det 14 meter, uppgav Sune.

 Skogsvallen kallade vi den fotbollsplan som vi anlade på mossen strax nedanför Skåkebrecka. Idag finns inga spår av planen, men det växer inte mycket på den plats där den låg.

- Jag minns att vi röjde området och det står sig tydligen än idag, berättade Kjell.

Ungdomarna gav sedan upp tankarna på att ha Skogsvallen i bruk och flyttade verksamheten till gärdena öster om Norstuga. Därefter blev platsen för Breviksfotbollen gärdet öster om det nuvarande klubbhuset. Där ordnades också DM i bågskytte´, minns Ingemar Gustavsson. Han berättade vidare att hans far Henry var mycket aktiv i bågskyttesektionen.

Dagen avslutades på grillplatsen vid slaktboden.

Idrottshistoria i Brevik 

Året var 1960. För trë år sedan hade idrottsföreningen i Brevik bildats. Arvika Nyheters reporter med signaturen Everton besökte då Brevik och skrev en artikel om de aktiva ungdomarna i byn. Läs artikeln genom att klicka här.​

Under Breviks SK tid från 1957 har Arvika Nyheter ofta bevakat de aktiviteter som klubben arrangerat. Framförallt har reportrarna varit trogna att uppmärksamma klubbens olika jubiléer. Vi har fått flera intressanta tidningsurklipp på föreningen. Klicka här för att ta del av 25 års idrottshistoria.​
.

Kassaböcker berättar

16 år gammal hade Karl Johannesson börjat arbeta som dräng på Lundaby. Han var uppväxt i torpet Bråtarna som ligger i skogen omkring en kilometer öster om gården.

Lönen som överenskommits mellan hemmansägaren Olof Jonsson på Lundaby och Karl var 100 kronor för ett års arbete.

Det här kan man utläsa i en av de ”inskrivningsböcker” som Olof Jonsson noggrant fört.

Böckerna innehåller redogörelser för Olof Jonssons ekonomi mellan 1850 och 1913. Varje år är inte redovisat, men anteckningarna ger en mycket intressant bild av en välbärgad bondes ekonomi men också de anställningsförhållanden som tillämpades för pigorna och drängarna på den tiden.

Läs mer om Olof Jonsson kassaböcker genom att klicka här.

Kontakta oss gärna

Om du gör iakttagelser om felaktigheter eller vill komplettera det material som finns här på hemsidan kan du kontakta Kjell Gustafsson. E-post: kjell@breviksbf.se. Du kan också ringa 070/3129503.

Brandels - en soldatsläkt från Brevik

Carl Viktor Brandel, som bodde i Väststuga i Brevik mellan 1917 och 1949, hade militärlivet i blodet. Han tog värvning 1899 och blev kvar fram till 1914.

Både hans far och hans farfar och ytterliga några släktingar hade varit militärer. Så militärlivet fanns mer eller mindre i blodet.

C V Brandel var son till en underlöjtnanten Anders Brandel som tjänstgjorde vid Värmlands regemente i 32 år. Han slutade 1903 och hade länge varit underofficer men hade vid avskedet graden underlöjtnant. Anders far var Anders Bengtsson Brefält som var indelt soldat i Brevik östra mellan 1848 och 1874.

Läs mer om soldatsläkten Brandel genom att klicka här.

Skönbacka - massor av bilder

 

Vi har skapat en ny sida där vi samlar bilder från Skönbacka skola. Just nu ligger några skolkort på sidan, men vi tar gärna emot fler. 

 

I maj 1940 slog blixten ner i skolan och efter en kort stund var hela skolan övertänd. Nu följer ett flera år långt provisorium för skolbarnen från bl a Brevik. Läs mer om branden genom att klicka här

 

Måndagen den 27 maj 1940 skrev Arvika Nyheter om branden på Skönbacka. Läs artikeln genom att  klicka här.

 

Mysteriet Fritz kanske löst

Var tog han vägen - Fritz Henning Carlander på Skogsdalen i hemmanet Tostebol? Ryktena om vad som hände honom har varit många. Hade han varit utsatt för ett brott eller rymde han till Amerika? Vi tror att vi hittat en del av förklaringen, men fortfarande finns åtskilliga frågetecken.

Ryktena kring sonen Fritz gör gällande att han försvann spårlöst under de år som familjen bodde på Skogsdalen, d v s 1901-1911,  och att hans far skulle vara inblandad i sonens försvinnande.  Kanske var han till och med utsatt för ett brott?

I Sveriges dödbok hittar vi uppgiften att hans dödsdag är noterad till den 31 december 1924. Fritz skulle då ha varit 39 år gammal. Det är Jösse häradsrätt som fastställt dödsdagen och det sker 24 år senare  alltså 1948. Förklaringen var sannolikt att han varit försvunnen  i så många år. Var han kanske lösdrivare och att kyrkan inte hade grepp om var han befann sig.

Läs mer om mysteriet Fritz genom att klicka här.

Anders Brefält med familj


Soldatfamiljen

Anders Bengtsson Brefälts familj samlad framför fotografen. Bilden är sannolikt tagen när familjen bodde på Smuga. På bilden bredvid Anders sitter hans hustru Stina Nilsdotter född 1825.  I övrigt från vänster Maria född 1858. Johan Bernadotte född 1856, Anders född 1853, Nils född 1855 och Karl Gustaf 1862.

Anders Brefält, som var född 1829, var indelt soldat i östra Brevik mellan åren 1848 och 1874.
Anders och Stina gifte sig 1852 och bodde då på soldattorpet. De flyttade 1867 till Smuga i hemmanet Tostebol, till Framstuga i Brevik 1870 och blev sedan arrendatorer på Tostebol 1874. 1875 flyttar han till ett nytt arrende i Djupfors i Eda socken och 1880 till Norra By.

Från familjens tid i Djupfors noterar prästen i socknen i Husförhörslängden att Anders "hyllar nyevangelister och kolportörer och låter dem hålla föredrag i sitt hus 1876".​​

1898 drunknar Anders i Vrångsälven. Hustrun Stina lever till 1912. Läs mer om soldatfamiljerna Brefält genom att klicka här.​

Saras kassabok

15 kilo socker, 10 kilo Liberiakaffe, 4 kilo rismjöl. kanel och saffran. De här inköpen gjordes av Sara Olsson på Olesberg den 2 februari.

Vilket år är oklart, men sannolikt handlar det omkring 1910. Det kan man läsa i  en kassabok som Sara förde under första halvåret detta år.

Drygt 100 år senare hittar Maud Lönnroth, äldsta dottern till Olga och Artur på Olesberg, kassaboken när Olesberg skulle säljas. Kassaboken ger bra information om familjens inkomster och utgifter vid denna tid. Läs mer om Saras kassabok genom att klicka här.

 

Kontakt

tfn: 070–3129503

Kjell Gustafsson

 

e-post: kjell@breviksbf.se

Postadress: Brevik Lycka, 67040 Åmotfors

Vi deltar i Brevik Förr i Tia 2017
Deltagarna vid första träffen för året i vår studiecirkel Brevik Förr i Tia samlade för en gruppbild. 18 Breviksbor fanns på plats. På bilden saknas cirkelledaren Kjell Gustafsson som höll i kameran.

Gården Väststuga 1834 Gården Väststuga 1834

Väststuga i fokus

Redan år 1641 fanns gården Väststuga i Brevik. Det framgår av de kartor som Lantmäteriet upprättat och som finns tillgängliga på deras hemsida. Väststuga var länge den dominerande och största gården i Brevik.

Väststuga var ett av de diskussionsämnen som årets första träff i Brevik Förr i Tia behandlade. I Lantmäteriets historiska kartor finns kartor från 1641, 1764 och 1834 tillgängliga. På den äldsta kartan finns två gårdar i Brevik markerade förutom Väststuga sannolikt en byggnad på den plats där Lundaby idag ligger.  På kartan från 1834 finns dessutom husens placering tydligt markerade. I jämförelse med dagens byggnader är det stora skillnader, bl a saknas idag flera stora uthus.

- Intressanta uppgifter, tyckte Anna Gustavsson Nolander som sedan i höstas är ny ägare till Väststuga.

Vid vår träff i studiecirkeln kunde vi också granska den bouppteckning efter Jon Jacobsson och hans hustru Brita Andersdotter från 1830. Den styrker vilken stor gård som Väststuga var. Du kan läsa mer om Väststuga genom att klicka här.
 

Nya Breviksbor

Vi säger välkomna hem - Anna och Peter Nolander. I veckan har de kunnat ta sitt nya hem i besiktning - Väststuga i västra Brevik, tillsammans med barnen Nemo och Noah.

Efter att ha bott i Mora, Gävle och Stockholm hittade de sitt drömställe endast några hundrameter från den plats där Anna är uppväxt.

Peter har en fantastisk hockeykarriär bakom sig med erfarenhet från både elitserien och hockeyallsvenskan, nu senast med spel i Södertälje. När han lämnat spelarkarriären inleder han nu en tränarbana där tagit ansvaret för Arvika HC. Det var den klubb där Peter fostrades som ung hockeyspelare. Både Anna och Peter har nu fått arbeten på hemmaplan.
Vi önskar familjen välkommen till Brevik.

Samtidigt lämnar Birgitta Nilzén Brevik för att bosätta sig i Arvika. Hon har varit Breviksbo i omkring 30 år.

Augusta - vem var hon?

Bröllopsfoto från 1897. Brudparet är Anders Gustaf Olén och Augusta Jonggren från Olebyn. Augüsta hade 1890 fått arbete som småskollärarinna på Olebyn och Skönbacka skolor i socknen. Båda har en koppling till Brevik. Läs mer om Augusta och Anders Gustaf genom att klicka här.

Gamla älgjaktsbilder

Bildspelet här nedan innehåller bilder tagna när Breviks jaktlag jagade tillsammans med Hälle 1956 och 1959. Bilden på jaktlaget är tagen väster om Stormossen i västra Brevik 1959. Hjälp oss identifiera de som finns på bilden! I övrigt - jägaren vid den skjutna älgen i skogen är Ragnar Byberg. Bilden från 1959. Jägaren vid en skjuten älg på en kärra är Ragnar Gustavsson på Lycka.

Ett torp och dess hemlighet

På torpet föds fem barn. Tre av dem - Johan, Anders  och Cajsa avlider 1869. Barnen är då tio, sex och tre år gamla. Sonen Johannes dör 1875.

Det var en hård verklighet för familjen som bodde på torpet Bråtarna öster om Lundaby för snart 150 år sedan.

Idag finns knappast något spår av var torpet låg. Men olika handlingar avslöjar den historiska verkligheten om familjerna på torpet. Läs mer om torpet Bråtarna genom att klicka här.

Breviks SK föddes i Nystuga

Det började nog som en lek. Åtta ungdomar, samtliga under femton år,  hade samlats i Nystuga hos Sven och Valborg Vestlund.  Innan kvällen var över hade de bildat idrottsföreningen Breviks Idrottssällskap - BIS.  

Läs artikeln om föreningen som lever än idag genom att klicka här.

Fosterbarnet Emma på Lundaby

Fosterdottern Emma på Lundaby var född i Södra By 1878. Familjen flyttar till Åmåt, nuvarande Åmotfors, 1881.

1883 avlider pappan Olof blott 38 år gammal. Sex år senare blir Emma fosterbarn på Lundaby. Hon är då elva år gammal. 1902 gifter hon sig med Karl Karlsson och året efter flyttar han till Lundaby. De får tre barn.

1909 meddelar ägarparet på Lundaby Olof Jonsson och hans hustru Kerstin att de inte längre anser Emma vara deras fosterdotter. I praktiken var detta ett sätt att göra Emma arvslös. Samma år flyttar Emma och Karl med deras barn från Lundaby till Vik i Älgå.

Läs mer om Emma Örnberg Jonsson genom att klicka här.

















Skidtävling 1920

Det kom ett brev till Brevik Förr i Tia från Inga-Britt Widén i Arvika. Det innehöll ett tidningsurklipp från januari 1920. Då skrev Arvika Nyheter om en skidtävling som arrangerats av Åmots Idrottsförening den 18 januari 1920.

Där står noterat att första pris på 10-kilometersbanan erövrats av Alf Foss från gården Nygård i Brevik. Hans segertid var 61 minuter och 42 sekunder. Tvåa i tävlingen var också en Breviksbo - Hilding Johansson från Hildelund (Bilden ovan).

Han hade tiden 62 minuter. Alf Foss fick Åmots Idrottsförenings vandringspris och tvåan Hilding Johansson fick ett par skidstavar. De båda Breviksborna var då 17 år gamla. Prisutdelningen förrättades klockan fyra på eftermiddagen i Folkets hus, skriver tidningen.

Tävlingarna i Åmotfors avgjordes också på sträckan 20 kilometer där Efraim Lövblad vann på tiden 130 minuter och 39 sekunder. Utom tävlan deltog där "som startare" Värmlandsmästaren Gösta Nilsson från Brevik . Han hade cirka 13 minuter bättre tid än segraren.

Tävlingarna hade samlat "en intresserad publik om cirka 200 personer" skriver tidningen.
                                                                                         

Botolf Lundeby 1863-1942

1884 kommer Nils Botolf Andersson.till Lundaby i Brevik 21 år gammal. Sedan tar han efternamnet Lundeby. 1897 köper han gården Höglunda och flyttar dit. 1942 avlider han 79 år gammal.

Vi har hittat bilder på Höglunda på den man som vi tror är Botolf, men vi är inte säkra. Hjälp oss att klara ut om det är Botólf. 

Läs för övrigt mer om Botolfs tid på Lundaby och på Höglunda

Byfogde - bortglömd titel

År 1903 var Erik Eriksson från Österås byfogde i östra Brevik. Året efter var det Anders Andersson i Sydstuga som hade ämbetet. Det här kan man läsa i en gammal anteckningsbok som Maud Lönnroth hittade på gården Olesberg når den skulle säljas i slutet av 2015. Läs mer om bygdarna i östra Brevik genom att klicka här.