Torpet Nybråten (Nybröta)

(Uppdaterad 2013-09-26)

 

Torpet Nybråten, eller Nybröta som vi i Brevik kallar det, är svårt att identifiera i de olika dokument som vi disponerar. På den ekonomiska kartan fältmätt mellan 1883 och 1895 finns torpet med. Det gör det inte på kartorna från Laga skifte i östra Brevik från 1839. Inte heller finns torpet med på kartan från en lantmäteriförrättning som skedde i området 1850.

Marken ägs då av Anders Olsson i Öststuga född 1811. Visserligen står det Anders Olofsson i dokumentet, men det var en vanlig felskrivning vid den tiden,

 

TORP I FEMTIO ÅR

Allt tyder på att torpet byggdes omkring 1870 och var bebott fram till omkring 1920, kanske till mitten av 1930-talet. Men osäkerheten är stor kring tolkningen av husförhörslängderna från den här tiden.

 

Det finns två alternativ. Antingen är det Peter Jonasson (född 1838 i Ny) och hans familj som är de första som bor på torpet. I husförhörslängden från 1773-1880 står det visserligen att familjen bor som inhyses på soldattorpet, men de kan ha flyttat till Nybröta.

 

Peter Jonasson var gift med Martha Andersdotter (född 1842 i Köla) och de ska ha flyttat till Brevik 1870. De fick fyra barn:

 

Augusta född 1868

Johan född 1874

Oskar född 1878

Karolina född 1886

 

SKOMAKARE

Det kan också vara så att den förste som bor på torpet Nybråten är skomakaren Olof Olsson (född 1842 i Gunnarskog). Han hade gift sig 1870 med Kajsa Petersdotter (född 1845 i Ny). De fick tre barn:

 

Karl Gustaf född 1871

Olof född 1873. Avlider 1876.

Olof född 1877.

 

Familjen flyttade in från Ottebol 1874 och flyttade till Öna 1878. Fadern Olof Olsson avlider 1890. Sonen Olof är för övrigt far till Valdemar Olsson på Öna.

 

Olof Persson (född 1817 i Ny) och hans hustru Brita Ersdotter (född 1821 i Ny) blir nästa familj på torpet Nybråten De har tidigare bott på Tostebol och till Nybråten kommer de 1879. De har en dotter:

 

Anna född 1851

 

Anna flyttar från Dalen till Nybråten 1879 tillsammans med dottern Betty född utanför äktenskap 1879, De båda flyttar två år senare till Tostebol där Anna får jobb som piga. Fadern Olof Person noteras som utfattig i husförhörslängden 1873-1880. Hustrun Brita Ersdotter avlider 1894.

 

FRÅN OLEBYN

Kerstin Olsdotter (född 1856 i Ny) flyttar 1898 tillsammans med sonen Julius Karlsson (född 1888 i Ny) till torpet. De kommer närmast från Olebyn skatte. Julius är född utanför äktenskap.

 

Julius blir 1905 volontär vi Svea Ingenjörsregemente i Stockholm där han stannar till 1907

.

Han gifter sig tre år senare med Ida Larsdotter från Norstuga. Han flyttar därefter dit och bor där till sin död 1926. Han dör i tuberkulos.

 

I församlingsboken verkar det som om Kertsin Olsdotter stannar kvar på torpet i Nybröta fram till 1920.

 

SNICKARE

Flera män som är snickare till yrket blir de kommande bebyggarna i torpet i Nybråten. 1904 kommer från Sveg Johannes Bryntesson. Han är född 1839 i Gunnarskog och flyttar 1920 till fattigvården i Sten. Han dör där samma år.

 

1906 flyttar drängen Anders Jansson (född 1837 i Ny) till Nybråten från Lundaby. Han noteras också som snickare. Han hamnar också hos fattigvården i Sten och dör 1919.

 

Adolf Herman Olsson är den tredje snickaren på torpet. Han var född 1894 i Ny och gifte med Agda Kristina Nilsdotter (född 1897 i Ny). De kommer närmast från Öna tillsammans med två söner. Året är 1916:

 

Nils Berger född 1915

Olof Ryno född 1917

 

De stannar vid torpet till 1919 då de flyttar till Adolfsfors i Köla.

 

1917 kommer snickaren Nils Nilsson(Snecker-Nils) hit, men året därpå flyttar han till Mangskog. Han återvänder 1820 till Brevik och bosätter sig på Hagalund.

 

Efter 1920 verkar uppgifterna vara motstridigare. Emmy på Nyback tycker sig minnas att hon var där hos "Kersti" en bit in på 1930-talet. Parentetiskt kan här nämnas att det byggdes en dansbana mellan torpet och vägen, en bana som verkar ha varit i bruk fram till mitten av 1930-talet.

Artur Hansen på Olesberg och hans kusin Ivan Olsson musikanter Artur Hansen på Olesberg och hans kusin Ivan Olsson musikanter

Arvid minns dansbanan

Dansbanan i Nybröta fick en kort livstid. Den invigdes pingsthelgen 1934 med en fest som varade hela Pingsthelgen.  Men redan några år senare var den nedlagd.  Och eldsjälen bakom bygget var Egon Lindqvist på Skogslund.

-  Alla som var här hade cyklat hit, det fanns inga alternativ. Jag minns ett gäng som kom från Lässerud.

Det är Arvid Nilsson, 93 år gammal som berättar. Han bor nu på Solgården i Sulvik, men var 14-15 år när dansbanan hade sin storhetstid. Arvid har sina rötter i gården Änga i Brevik

Den invigdes 1934 en lördagskväll och tillkomsten firades hela helgen.

- Jag fick egentligen inte gå dit eftersom jag gick och läste, men på Annandagen smög jag mig dit.

Eldsjälen bakom dansbanebygget var Egon Lindqvist född 1904.  Han hade kommit till Brevik från Eda 1928 och gift sig med Ingeborg Olsson på Skogslund.

-  Han var entusiastisk och fick med sig Breviksborna, berättar Arvid. Formellt var det Breviks IK, idrottsföreningen där Egon var ordförande, som stod för arrangemanget.

Men danserna hade en baksida. Det blev ofta våldsamma slagsmål mellan olika gäng som kom utifrån.  Ett gäng kom i båt från Växvik, ett annat  från Åmotfors och ett från Vittensten.

-  Det var inte roligt att vara fjärdingsman då.

Fjärdingsmannen  var John Erntsson från Tanderud och han hade till sin hjälp eldsjälen Egon Lindqvist som var ordningsvakt.

-  Jag har hört berättas att någon slog av Erntssons mössa, men det kunde ju ha gått värre när bråkstakarna kom loss.

Det fanns på väg upp till dansbanan några bodar, i någon av dem sålde man korv. Flera musikkapell stod för dansmusiken under festkvällarna.

Jag minns bl a Sigge Martinsson från Åmotfors och hans kapell.  Och Harry Kohlbergs kapell. Han var visst från Ottebol.

- Sedan hade man dragkamp mellan hästar som var hopkopplade med en kätting. Jag tror att någon av hästarna kom från Tostebol.

Men varför blev dansbanans livstid inte längre än några år. När Brevik fylldes av militärer under beredskapen fem år senare var inte banan i bruk. Kanske var det gängbråken som blev dess död.

-  Jag vet inte, avslutar Arvid vårt samtal på Solgården i Sulvik.

 

Annons i Arvika Nyheter 15 maj 1934

På dansbanan i Nybröta
Uppdaterad 2014-10-26

Bilden här nedan  visar Breviksbor som samlats på dansbanan i Nybröta. Året bör vara 1934 eller 1935. Vi har bara identifierat några på bilden. Vilka är de övriga?
Bakre raden fr v: okänd, Hugo Vestlund, Rut Karlsson , Anders Olsson med sonen Gunnar, Henry Håkansson. Främre raden fr v: okänd med barn, Egon Lindqvist, Maj Adolfson född Karlsson. 

Artikel i Arvika nyheter 11 juni 1935