Väststuga - här bor en förmögen familj 1830

En del i bouppteckningen efter Jon Jacobsson och hans hustru Britta Andersdotter 1830.

En välbärgad familj

(Uppdaterad 2013-02-27)

 

Jon Jakobsson i Väststuga i Brevik var en förmögen bonde. Det konstateras i husförhörslängden i Ny socken år 1822-1826. Han brukar egen jord, står det i samma dokument. Det låg en del i prästens iakttagelse vid förhöret, för när bouppteckningen görs efter Jons och hustruns död 1830 är det betydande rikedomar som avslöjas.

 

Jon Jacobsson var född i Ottebol år 1769. Han gifte sig 1791 med Britta Andersdotter som var dotter till Anders Ersson i Väststuga i Brevik. Jon kom bl a att tjänstgöra som kyrkvärd enligt en notering i husförhörslängden från 1811.

 

I juni 1830 avled Jon i feber och drygt två månader senare dog hustrun Britta i bröstplågor, som var den tidens beteckning på tuberkulos. I september samma år upprättades bouppteckningarna efter dem båda. Och här framkommer det vilken förmögenhet som Jon och hans hustru disponerat.

 

MARK I TRE HEMMAN 

Familjen ägde mark både i västra och östra Brevik och den värderades till drygt 9400 riksdaler banco. Dessutom hade Jon och hans hustru 1/3-dels hemman i Ottebol som värderades till 3000.

 

Om man ska översätta den tidens värde till dagens valuta så handlar det om en förmögenhet i egendomar på cirka 1,2 miljoner kronor.

 

GULD OCH SILVER 

Dåtidens bouppteckningar var detaljerade, allting togs upp i förteckningen. I Jons och Brittas fall gällde det bl a guld, silver och kontanter för cirka 312 riksdaler (omkring 40.000 kronor i dagens penningvärde).

 

I Väststuga fanns också mängder av saker i koppar, mässing, malm och tenn.

 

 

 

 

 

 

STORT BONINGSHUS 

Bouppteckningen i Väststuga ger också intressanta upplysningar om hur boningshuset och drängstugan var inredda och vilka rum som fanns i byggnaderna.

 

Boningshuset bestod av tre våningar och i bottenvåningen fanns salen, förstugekammaren, kökskammaren, nedre förstugan och köket. Övre våningen hade fyra rum – västra och östra kammaren, förstugan och garderoben. Tredje våningen – östra kammaren.

 

Beteckningen linnekläder upptar 37 olika slag av föremål, allt från lakan till servetter till ett värde av 89 riksdaler (cirka 11300 kr).

 

KORNA HAR NAMN 

I uthusen fanns också stora värden, bl a fanns på gården 7 hästar, 26 kor och en tjur. Dåtidens noggranna noteringar ger också namnen på korna. Här finns namn som Rötinna, Brunetta, Docka och Krona.

 

Dessutom finns 28 får, 18 lamm och 5 baggar. Det kan till exempel jämföras med två kor och några får som fanns på soldattorpet på Väststugas mark.

 

Till gården hörde också en bandhund med länk värderad till 1.16 riksdaler.

 

SIDENKLÄDER 

Kvinnornas kläder var det något speciellt med. De upptar ett värde av 302 riksdaler medan männens bara är värda 77 riksdaler. Det förekom t ex att kvinnorna på gården använde sidenkläder.

 

MILJONÄRER 

De sammanlagda tillgångarna i Väststuga år 1830 var imponerande 18.948 riksdaler och det innebär i dagens penningvärde cirka 2,4 miljoner kronor. Det ligger nära till hands att jämföra med en torparfamiljs tillgångar.